Om man slår upp ordet katedral får man veta att det kommer från det
grekiska ordet cathedra, som skulle kunna översättas med lärostol.
Spinner man vidare på tråden så är det inte osökt att hamna i domkyrka,
som har sitt latinska ursprung i Domus Dei, Guds hus. Att använda den
bilden på vår natur är inget ovanligt och mycket träffande. När jag får
frågan om mina fritidsintressen så hamnar alltid scout högt upp. Som
scout får jag vara mycket ute i skogen, många gånger i känd terräng,
men ibland på äventyr i okända marker. Som scout är det inte ovanligt
att vandra. Ibland möter man andra medvandrare en kort stund. Andra
gånger färdas man en längre tid tillsammans för att sedan slå läger.
Många gånger har vi olika mål, men delar samma rastplatser.
Det finns stora likheter mellan scouterna och församlingen. Kanske är
Guds storhet enklare att förstå på skogspromenaden än i predikan eller
bibelstudiet. Biskop Andreas Holmberg skriver i sin bok Gud såg att det
var gott:
”Att promenera i skogen, att se ut över havet, att lukta på en blomma,
att se in i hundens ögon, att krama den tvåhundraåriga tallen, att smaka
på ett solvarmt björnbär är alla exempel på upplevelser av förundran och
fascination. Många beskriver hur dessa upplevelser ger förnimmelser och
kontakt med något större, med det heliga, kosmos, livet, Gud.”
Tack Gud för det stora enkla, samtidigt ofattbara rika! Tack för jordens
katedral! Gör oss mottagliga för vad hon vill lära oss. Amen
Kim Bergman